Hur en årsstämma går till

Mötesformalia


Ett årsmöte har vissa regler som man som deltagare behöver kunna och förhålla sig till.


Olika Här nedanför följer de mötesteknikregler som kan vara bra att känna till när man går


på årsmöte.



Kallelse


Kallelse sätts enligt stadgar upp senast 1 månad innan årsmöte. Årsmöte hålls enligt


stadgar alltid 1 maj innevarande år. Kallelse sätt enligt praxis (eller stadgar) upp genom


anslag på Ångbåtsbryggan på Sandhamn. Inga enskilda kallelser skickas ut.



Motioner


Motioner till årsmötet skall enligt stadgar vara styrelsen tillhanda innan februari månads


utgång.


Om man vill ändra på en motion så kan man innan ett årsmöte föreslå ändringar till den


eller de som skrivit motionen man vill ändra. Om den eller de går med på ändringarna


kommer motionen att diskuteras och röstas på med dessa ändringar gjorda. Om


motionsskrivarna inte går med på ändringarna kan man fortfarande göra ett tillägg på


själva stämman. Den kommer då att betraktas som ytterligare en motion. Då röstar man


mellan den "nya" motionen och originalmotionen.


I vissa situationer används en procedur där två alternativ ställs mot varandra, vid sådana


omröstningar räknas inte nerlagda röster. Årsmötet ombeds (oftast) att bekräfta sådana


beslut och då ska en majoritet vara för beslutet.



Yttrande­, förslags­ och rösträtt


Yttranderätt betyder att man får tala till t ex årsmötet. Förslagsrätt innebär att man får


lägga förslag och lämna motioner till årsmötet. Rösträtt innebär att man får rösta. Alla


närvarande har yttranderätt.


Rösträtt har den som är registrerad medlem eller företräder en registrerad medlem via en


fullmakt.


Vid behandling av motioner har motionärerna förslagsrätt. Mötesordförande har


förslagsrätt.



Rösträtt och beslut på årsmöte


På Sandhamns Samfällighetsföreningens årsmöte är det endast medlemmar, som finns


med på den av årsmötet fastställda röstlängden, som har rösträtt. Beslut fattas med enkel


majoritet, d.v.s. mer än hälften av alla röstberättigade av närvarande röstberättigade.


Nerlagda röster räknas som negativa.



Röstlängd


När motioner och övriga dokument diskuteras kan man föreslå små förändringar (lägga


till, ta bort eller ändra något) för att till exempel en motion ska låta bättre och kanske bli


mer tilltalande.



Talarlista


Man begär ordet genom att räcka upp handen. Mötesordföranden, mötessekreteraren


eller annan utsedd person noterar den anmälda talaren på talarlistan. Personer som yttrar


sig för första gången i en debatt ges företräde framför personer som redan talat.


När någon blir medvetet misstolkad eller personligt angripen i en debatt kan denne


begära replik. Replik bryter talarlistan och får därför inte vara annat än ett kort svar från


den angripna. Mötesordföranden beslutar om replik beviljas. Efter replik kan


mötesordföranden bevilja kontrareplik, enligt samma princip som för replik.



Omröstning på årsmöte


Mötesordföranden redovisar de förslag som har kommit in, samt föreslår i vilken ordning


de ska behandlas (propositionsordning). Styrelsens förslag utgör huvudförslag om mötet


inte beslutar annorlunda.


1. Beslut tas normalt med acklamation (muntliga ja­rop). Mötesordföranden bedömer


vilket av förslagen som har fått majoritet. Bifall betyder "ja" (Avslag betyder "nej").


Beslutet bekräftas med ett klubbslag.


2. Om någon av de röstberättigade representanterna vill ha en ännu noggrannare


bedömning av omröstningen kan denne begära rösträkning (votering). Begärs rösträkning


räcker representanterna upp sina röstkort, och de utsedda rösträknarna räknar rösterna.


Rösträknarna meddelar sitt resultat till mötesordföranden, som bedömer vilket av


förslagen som har fått majoritet och bekräftar beslutet med ett klubbslag. Eventuellt kan


mötesordföranden göra en provvotering genom uppsträckta händer för ja respektive nej.


3. Om något av ombuden vill ha en ännu mer noggrann bedömning av omröstningen kan


denne begära röstgranskning. Då avges rösterna efter upprop från den justerade


röstlängden.



Personval


Varje år görs om­ eller nyval till styrelsen. Ledamöter väljs i regel på 2 år och väljs in via


omlott principen, suppleanter väjs på 1 år. Detta förfarande innebär att kompetensen i


styrelsen säkerställs för kommande mandatperiod. Ordförande väljs varje år.


Om det vid personval finns fler kandidater än platser kan mötet eller mötesordföranden


besluta att sluten omröstning ska tillämpas. Representanterna röstar då med röstsedel.


Röstsedeln ska innehålla samma antal namn som valet avser.